Efter en snabb dusch

och frukost i matsalen är jag nyfiken på hur långt teamet har kommit med rengöringen av behållarna. Jag kan se att varje skalle är gjord av ett enda stycke kvartskristall. Formen på skallarna är avlång och samtliga saknar pilsömmen.

De kristallskallar som man hittade på Jorden daterades så långt tillbaka som 35 000 år. Ingen har hittills med säkerhet kunde säga hur dom tillverkades eftersom de är så välgjorda och helt utan märken efter verktyg. Det finns uppgifter om att de skall ha varit gåvor från Dödsgudinnan Hel, men andra teorier säger också att de kommer från Atlantis och/eller utomjordingar. Kristallskallarna sägs också vara flerdimensionella portaler till jordens dimensioner och till multidimensionella minnesbanker.

En teori säger också att kristallskallarna används för att lagra information. Då fungerar de ungefär som jättelika datorer som ständigt uppdateras. Dom anses vara minnesbanker för alla svar på livet, tidens och universums gåtor. Det som talar för detta är att kristallskallarna är gjorda av samma sorts kristall som vi har i dataminnen.

Det blir otroligt spännande att se om vetenskapsmännen på Jorden klarar att knäcka koden och läsa av all den datainformation som eventuellt är lagrad här.

Jag är ensam i kupol två, håller som bäst på att ta massor av bilder och är överlycklig över att belysningen är perfekt. När nyheten om denna fantastiska upptäckt sprids över världen får jag nog aldrig fler chanser att komma så här nära kristallskallarna.

- Nå Hailey, hur pass kryddat vill du ha det? Berätta för mig.....

Jag hoppar till så jag nästan tappar kameran i golvet. Hans röst är mörk och intens och hans närvaro ger mig bokstavligen gåshud. Nu vet jag att han känner till min mörka sida som jag hittills trodde att bara min Mentor visste om.

Han har svarta tajta jeans, vit figursydd skjorta och vita hängslen. Han kommer fram till mig, snurrar min fläta runt sin handled, drar mitt huvud åt sidan och kysser mig lätt på min blottade hals. I loppet av denna splittsekunden känner jag igen den samma intensiva attraktionen som första gången när vi träffades på Kamyria.

- Du tänder mig, viskar han och klämmer hårt om min hals.

- De åtta stora bilderna från din Mentors Playroom är nu mera mina, jag köpte de strax efter kraschen. Jag visste inte vem du var för din Mentor var mycket diskret när han berättade om dig - men så kände jag igen dig i samma ögonblick när jag såg dig på Kamyria. Jag känner till ditt innersta väsen och jag kan kuva dig på flera sätt,  men det lär du nog inte uppskatta. 

Han kysser mig igen i nacken och viskar i mitt öra:

- Jag skall få dig att flyga högt, högre än du någonsin kan föreställa dig.

Min känsla av en Orm i Paradiset bara växer sig allt starkare....

***********************

Jag står utanför dörren till kupol nr. 6 och ilningar rasar genom min kropp. Vad jag än har gett mig in på så kommer helt säkert att ångra det. För jag håller just på att bryta mot en av mina viktigaste principer och gör nu något jag aldrig har gjort och aldrig tänkt att göra - nämligen att inleda en relation med en gift man. Och jag skäms oerhört när jag tänker på Adrien. Räknas egentligen det här som otrohet? Mot en Android...?? Men samtidigt vet jag att jag inte har mycket till val, för jag vill inte att min chef (eller någon annan för den delen) skulle se Mentors bilder. Och jag vill absolut inte chansa på att Bessan Tieri skulle få veta att jag har en sambo för än så länge känner han inte till varken Adrien eller Tectronic. Och det absolut sista jag vill är att Tectronic skulle få veta - för då kanske dom tar Adrien tillbaka.

Herregud, vilken soppa.... Tankarna och tvivlen bubblar upp till ytan, nu tvekar jag och tänker vända om, men så öppnas dörren och jag fångas upp av ett par starka armar.

- Förnuftet har segrat ser jag, säger han smått ironiskt.

- Och din utpressning förnekar sig heller inte, svarar jag i lite syrlig tonläge.

Jag vill verkligen inte att han skall känna hur osäker och rädd jag är. Nervositeten fladdrar i magen och mina sinnen är på högspänn. När han griper tag i flätan far en rysning igenom hela min kropp. Min trotsiga blick möter hans och jag ser ett mörkt begär flamma upp i hans ögon. Det känns nästan som om tiden stannar av.

- Jag känner  och vet mer om dig än du anar, Hailey. Jag har sagt det till dig tidigare och säger igen: jag vet att du fortfarande saknar din Mentor och att du därför har förblivit singel. Du tror också att ingen annan kan ge dig det du vill ha. Eller, om jag skall uttrycka mig mer korrekt - att ingen annan kan ge dig det du behöver.

Bessan Tieri är kalkylerande, beräknande och i ständig behov av total kontroll. Och jag är övertygad om att han vill gå hur långt som helst för att behålla både makten och kontrollen.

Jag suckar inombords. Man kan säga vad man vill om honom men han är välsignad med en skarp intellekt och är känd för en smått omättlig sexlust. Hans fru måste älska honom djupt och innerligt eftersom hon finner sig i hans vänsterprassel - men å andra sidan så har han nog vissa egenskaper som hon inte vill gå miste om dom få gånger han landar i hemmets lugna vrå.

- Du skulle bara veta hur ofta jag har tittat på de åtta fotografierna, låtit fantasin flyga iväg och föreställt mig vad jag gärna skulle göra med dig. Då visste jag naturligtvis inte att det var du förrän jag kände igen dig på Kamyria - och nu står du här framför mig, livs levande. Mmmm....det är ju underbart!

Han smeker mig längst min högra arm och det får huden att knottra sig. Mina bröstvårtor styvnar och min förrädiska kropp sviker mig igen, jag känner hur det rinner till mellan benen.

Hur det gick till vet jag inte men nu står jag naken framför honom och plötsligt landar det ett par läderbojor på mina handled. Jag förs fram till en vägg och jag ser krokar och ringar som är fästa i olika höjder. Mina armar förs uppåt och bojorna klickas fast i en ring högst upp.

Det blir alldeles tyst nu. Med ögonbindel på försvinner all min uppfattning om tiden, det känns som att drunkna i ett parallellt, gränslöst Universum. När jag väl hör hans steg igen vet jag inte om han har varit borta i trettio sekunder, tio minuter eller mer...

Jag darrar när jag känner hans händer smeka brösten, massera och nypa i bröstvårtorna tills dom styvnar. Sen glider hans fingrar utstuderat sakta uppför insidan av låren, över venusberget och sen i skåran mellan blygdläpparna. Jag vill dra ihop benen så han inte kan känna hur våt och öppen jag är, men det går inte då vristerna är fästa till en benspridare.

Så blir det tyst en stund igen. Plötsligt märker jag hans närhet igen och känner något hårt och runt mellan läpparna, innan jag hinner reagera känner jag att det är en gaggboll som han fäster med en nackrem. Jag skakar på huvudet, drar i bojorna, försöker protestera ... Men till ingen nytta! Jag vill inte..! Nej .. !

Sen snärtar det till över min rumpa och höft när floggern landar. När den femte rappen träffar har jag redan gett upp min kropp och själ... Floggern viner gång på gång, slagen är inte så väldigt hårda men det bränns och svider om vartannat. Jag slutar räkna efter 20 rapp, njutningen fortplantar sig genom min kropp och jag vill skrika högt men gagbollen gör att mina skrik blir bara till några dova stön.

Jag känner hur jag glider in i subspace. När rappen upphör vinklar han upp mina höfter så att jag svankar. Han tränger in i mig och tar mig hårt med ett fast grepp om min midja och tränger in i mig i en enda hård stöt, helt till botten och stannar där. Sen börjar han röra sig och fyller mig när han glider in och ut ur mig i en jämn takt.

- Lek inte med mig, väser han sammanbitet och tränger in i mig igen. Han tar mig om möjligt ännu hårdare och jag kan inte komma undan. Han tar tag i mitt ansikte, min ögonbindel glider av och jag möter hans blick.

- Jag vill se dig, känna dig komma. Jag vill ha dig, hela dig och hela ditt innersta väsen, på samma sätt som din Mentor hade det.....

Jag tappar all känsla av tid och plats och världen blir svart. Allt som betydde något var kroppens vilda reaktion. Jag skriker i extas - kan inte kontrollera det och försöker inte....

Kroppen fortsätter att krampa, med explosioner av sensationer som kommer från klitoris och genom hela systemet. Jag drar och rycker i bojorna trots fixeringen. Flämtar och skriker. Långsamt, oändligt långsamt, klingar det av, men under lång tid fortsätter pulserande chock att strömma från underlivet och ut i kroppen.

Nu tappar jag totalt greppet om tiden. Han börjar stöta rytmiskt i mig. Han är uthållig och svetten rinner om oss båda. Hans grepp om mina höfter hårdnar. Och när vi kommer tillsammans, exploderar varje cell i min utmattade kropp, våg efter våg av orgasmkramper sköljer över mig, genom mig ... det känns som om jag upplöses i tusen miljoner bitar som exploderar....och jag faller handlöst..... djupt ner i avgrunden.........