Två års jubileum. 

Efter en god middag brukar ofta John lägga sig med huvudet på en kudde i mitt knä. Älskar dessa lugna eftermiddags stunder när vi pratar om hur dagen har varit och så. 

Om en månad är det 2 år sen vi blev tillsammans och när vi var i Paris och firade 1 års jubileum på Pont des Arts bron lovade jag att vi skall fira vårt 2 års jubileum med en resa med Orientexpressen. Men sen dess har vi inte pratat mer om den saken och John tror säkert att jag har glömt eller att det var bara något jag sa. Men nope, jag har inte  alls glömt och har i hemlighet förberett en helt oförglömlig resa. Från början hade jag tänkt boka ruten Paris - Istanbul men i och med världsbilden just nu så tycker jag att det är tryggast att stanna inom EUs gränser, så jag bokade Paris - Venedig. Tur och retur.

”John, jag har en fråga - vad tycker du. Som du säkert kommer ihåg lovade jag att vi skall fira 2 års dagen ombord på Orientexpressen. Jag vet att du tycker om att åka tåg så jag har kollat rutten Sydsverige - Paris men det är faktiskt rätt krångligt då det inte finns någon direktlinje. Det finns bara följande alternativ:

Stockholm - Malmö med ett nattåg och sedan vidare till Köpenhamn. Därifrån går ett snabbtåg till Paris som anländer cirka klockan sju på kvällen. Denna tågresa tar cirka tjugo timmar.

Resa från Stockholm till Köpenhamn med ett tidigt morgontåg och sedan vidare till Hamburg. Där kan vi antingen övernatta på hotell och sedan åka vidare till Paris via Frankfurt nästa morgon eller fortsätta direkt på natten med ett byte under resans gång. 

Båda alternativen tar cirka trettiosex timmar. Jag tycker att det är rätt tröttsamt och om vi inte kan vara riktigt utvilade kommer det lägga en sordin över upplevelsen. Så jag tycker att vi gör som förra gången - flyger från Kastrup till Paris och går sen ombord på Orientexpressen på Paris Gare du Nord. Jag vet att du inte är så förtjust i att flyga men - vad säger du?

”Håller med att det är rätt krångligt att byta tåg och jag är numera så bortskämd och skulle sakna en mjuk, skön dubbelsäng och min mjuka, varma och mmm.....våta Skorpionflicka. Så visst, vi gör så. Tar flyget till Paris. Vill du berätta lite på förhand om resan eller skall det vara en hemlighet så som resan till Pont des Arts bron?”

”Jag kan visst berätta men bara lite så du vet vad du har att se fram emot. Orientexpressen är ett historiskt och legendariskt namn för flera tågförbindelser mellan Frankrike och östra Europa. Den ursprungliga sträckan gick mellan Paris och Istanbul (dåvarande Konstantinopel) och användes åren 1883 - 1977. Tåget har transporterat kungligheter, diplomater, affärsmän och borgare och inspirerade också många författare, konstnärer och filmskapare. 

Det berömda tåget föll i glömska efter andra världskriget och slutade gå 1977. Men 1982 återföddes legenden när entreprenören James Sherwood köpte och återställde alla vagnar från 20- och 30-talen.  Vagnarna restaurerades in till den minsta detalj, det har tagit ett bra tag och då det saknades ritningar har man fått gå ut i från gamla fotografier och berättelser och man har lyckats genskapa den historiska och lyxiga atmosfären med elegant interiör och inte minst - underbar, romantisk stämning. Man kan säga at Orientexpressen var sin tids Titanic eller Hindenburg på räls.

Vi skall njuta av en underbar, lyxig atmosfär, utsökt mat och dryck och vi får en personlig steward som tar hand om oss.

Resan börjar i Paris på Gare du Nord tågstationen. Efter en välkomstdrink i vår kupé serveras det sen en fyrrätters middag i en av de fyra restaurangvagnarna. Efter middagen kan vi koppla av i barvagnen eller i vår kupé som dessemellan har förvandlats till ett mysigt sovrum. Om jag känner dig rätt väljer du säkert alternativ 2 (fniss). Ett bra sätt att fira vårt 2 års jubileum, tycker du inte?”

Förberedelsen

Förra året var vi i Paris så båda har vi fortfarande giltiga pass. Sen senast blev jag också svensk medborgare (YAYYY!) och har då skaffat nationellt ID kort. 

Klädkoden på Orientexpressen är elegant och sofistikerad, och varierar beroende på vilken tid på dagen och vilken typ av aktivitet man deltar i. Klädkoden är nämligen en viktig del av den historiska och lyxiga atmosfären ombord. Genom att följa den visar man respekt för tågets tradition och kultur och bidrar till att bevara den unika och oförglömliga atmosfären ombord. 

Jag har haft en lång mailkonversation med arrangören och fått veta att det finns några allmänna riktlinjer för hur man ska klä sig ombord:

På dagen bärs bekväma och stiliga kläder, såsom en kostym,  en klänning, en kjol eller byxor med en skjorta eller blus. Man skall absolut undvika jeans, shorts, t-shirts, sneakers och andra informella plagg. 

På kvällen klär klär man sig i formell och festlig klädsel, för herrar gäller kostym, smoking, eller en frack, för kvinnor en cocktailklänning eller en långklänning. Smycken och accessoarer som hör till - handskar, handväskor och andra eleganta detaljer. Och män kan gärna använda fluga istället för slips. 

I restaurangvagnarna skall man alltid följa den formella klädkoden, oavsett om det är lunch eller middag. 
I barvagnen kan man dock klä sig lite mer avslappnat, men fortfarande med stil och klass. Kostym, en klänning, en kjol eller byxor med en skjorta eller blus. Men absolut inte jeans, shorts, t-shirts, sneakers etc.

Ja, då har jag lite att göra. Min skorpionröda galaklänning med därtillhörande vita angorasjal passar perfekt men i tillägg skall jag också ta med min svarta Cocco Chanell cocktailklänning. Det är en kort elegant aftonklänning som passar till allt - från kostym till  halvformell smokingklädsel. John skall bära en vacker mörkblå Armanikostym och en fluga istället för slips, då kommer min stiliga kavaljer se ut som en klassisk affärsman. 

Och slutligen måste jag också höra med Layala om hon kan ha Milo hos sig en vecka. Det brukar iofs. aldrig vara ett problem då hennes spanieltik och Milo är bästisar.

********************
30. Januari

 Flygvärdinnan visar oss till våra platser i business class och strax efteråt hör vi kaptenen önska oss välkommen ombord.

"Ladies and gentlemen, welcome aboard to SAS flight 796 to Charles de Gaulle International Airport, Paris. Captain today is William O`Hara and co-pilot is Robert McCabe.The flight weather is cloudy and the temperature outside is about +3 degrees. Kindly fasten you safety belts. Refreshments will be served after take-off. We are expected to land in about 1 hour and 45 minutes, we wish you all a pleasant journey and thank you for flying with us.”

Planet taxar ut på startbanan, sen ökar det farten och stiger upp i det blå. Jag vet att John inte är speciellt förtjust i att flyga och han håller hårt i min hand. Äntligen uppe i luften kan vi ta av säkerhetsbältena och justera sätena i mer bekväm position. Och nu frågar John om jag vill berätta lite mer om resan.

”Ja alltså - som du vet går vi ombord på tåget på Gare du Nord tågstation. Så snart vi kommit till rätta välkomnas vi av vår personliga steward som serverar en välkomstdrink i kupéen. Jag har bokat en 1:a klass kupé som är elegant och bekväm avdelning för två. Kupén har dubbelsäng som fälls ner för natten och en mjukt, bekväm soffa som användas på dagen. Kupén är inredd i art deco-stil med mahongny träpaneler och tyger och lampor som återspeglar 1920- och 1930-talets glamour. 

När vi har kommit i ordning och byt om till aftonkläder väntar en härlig middag i en av restaurangvagnarna. Dessa är en del av tågets legendariska historia, som började 1883 och har inspirerat många författare och filmskapare. Och det finns i allt 4 olika vagnar att välja på.

Efter middagen när det blir dags att gå tillbaka till kupéen har den då förvandlats till ett mysigt sovrum (något jag tror att vi båda kommer att uppskatta till max).”
” Vad spännande, det kommer att bli en fantastisk resa.”

”Jag har ju lovat dig en upplevelse - och jag har ännu inte berättat ALLT, jag har fortfarande fler överraskningar i rockärmen. Och nu är det också så här - rutten vi skall åka är en lyxcharter-linje som heter Venice Simplon–Orient-Express som främst kör på sträckan Paris–Venedig. Denna linje (och det är denna jag har bokat) har inget fastställt tidsschema, utan anpassar sig efter resenärernas önskemål.”

*****************************

Plockar upp våra resväskor från bagagebandet och det går lätt och smidigt att ta sig genom tullen och ID/passkontrollen, precis som förra gången. En ledig taxi kör fram och jag ger chauffören en lapp med adressen: Gare du Nord tågstationen. 

När bilen startar och börjar köra är det nästan knäpptyst. Elbil så klart. Det kommer att bli en enorm förbättring när all eksos och ozon försvinner från storstäderna. Jag lutar mig mot John och säger:

”Det är precis ett år sen vi var här senast och jag undrar om kärlekslåset fortfarande hänger på broräcket på Pont des Arts bron. Kommer du ihåg Seine River lunch kryssning och besöket på D´Orsay museet? Fast egentligen minns jag bäst dom heta nätterna på Hotell du Louvre.” 

Nu låter jag handen glida uppför hans lår, drar långsamt ner blixtlåset på hans jeans - och smeker mjukt hans växande stånd utanpå kalsongerna. Om det inte hade varit för att vi sitter i en taxi mitt i Paris skulle jag så gärna tagit honom i munnen - men då vill nog chauffören få en smärre chock.... Och i och med att taxin är en elbil och går så gott som ljudlöst måste vi så att säga vara försiktiga med våra ljud. Och medan han begraver ansiktet i mitt hår känner jag hur hans andning blir snabbare.

”Vänta du bara, ditt lilla plågoris viskar han med näsan i mitt hår. Du skall då allt få!”

Och jag kan inte låta bli att fnissa för jag älskar att reta honom til vansinne. På alla sätt & vis och när som helst tillfälle ges......

Taxin stannar precis utanför tågstationen och chauffören hjälper oss med att lyfta ut våra rullväskor. Tåget är alldeles fantastisk vackert. Vagnarnas färg är royal blue med guld detaljer och logotypen CIWL i relief. CIWL står för Compagnie Internationale des Wagons-Lits, det företag som skapade och drev tåget från 1883 till 2009.

En steward klädd i en mörkblå uniform med guldiga knappar och en röd keps med CIWL:s logotyp kommer fram och hälsar:

”Bonjour Madame et Monsieur, jag är Jean-Luc, jag är er steward och jag kommer att ta hand om er genom hela resan. Vänligen följ mig. Ni skall åka 1:a klass och det är i vagn nr. 2 och kupé nr. 1.”  

 En kupé på Orientexpressen är en del av den historiska och lyxiga atmosfären ombord och jag beskriver för John allt jag ser. Vi har fått en elegant inredd hytt med en stor nerfällbar dubbelsäng och ett par sköna, stora vilstolar med hög rygg. Det finns ett litet bord, ett fönster, en garderob och en spegel. Kupén är klädd helt i mahogny och golvet är täckt med tjock, mjuk heltäckningsmatta. Väggarna är dekorerade med vackra konstverk och lamporna ger en mysig belysning. Kupén är också utrustad med elektrisk uppvärmning och luftkonditionering. Och om man reser i 1:a klass (vilket vi gör) finns det både toalett och dusch. 

Jean-Luc serverar en välkomstdrink och säger att när vi har kommit i ordning och byt om serveras vi en fyra rätters middag i restaurangvagnen.

Vilken lyx - och vilken otrolig retrokänsla. Vi tar av oss ytterkläderna som jag hänger upp i garderoben. Och sen lägger jag våra pass och ID kort i värdeskåpet. Medan jag står i bara korsett och stringtrosor böjd över skåpet och låset känner jag hur Johns starka armar kramar mig bakifrån. Och jag stönar innan han ens har rört vid mig. Den spänning som vi har byggt upp i taxin behöver vi nog båda få utlopp för. 

Han lutar sig fram, håller mig fast och befriar mig från trosorna. Och känner hur våt jag är. Väldigt våt! Jag gnyr otåligt när han låter två fingrar rotera inne i mig - han vet så väl hur mycket jag älskar det. Spänningen stiger och blir nästan helt olidlig - och plötsligt kommer jag bara, skälver och krampar våldsamt omkring hans fingrar. 

Han är stenhård nu och vill ha mig - lika mycket som jag också vill ha honom.

”Sära mera,” säger han. 

Han håller hårt i mina höfter och retar mig med att dra ollonet fram och tillbaka mellan blygdläpparna. Jag skakar och gnyr - och plötsligt så stöter han in i mig med våldsam kraft. Och jag möter honom. Och jag skriker - det är så underbart, så syndigt skönt! Ååååhhh Gud......ja! Det är precis så jag vill ha! Jag är helt uppe i det blå och borta i lustens dimmor, jag är girig och vill ha! Mer!!! Snälla!!!!! 

Jag känner hur Johns kuk sväller och han utstöter ett kvävt skrik när det går för honom. Och det får mig att släppa alla hämningar. Jag skakar våldsamt när orgasmen sköljer över mig igen och John måste hålla hårt om mig när vi sjunker ihop tillsammans på den mjuka mattan. Ååååhh Gud.... han är bara så syndigt skön....

Efter att ha hämtat andan byter vi om till middag. Han är så stilig i vit skjorta och mörkblå Armanikostym. Pricken över i`n är flugan och dom vackra akvamarin/silver manchetknappar som han fick i julklapp. 

Jag skall bära samma skorpionröda klänning och silverskor som jag hade på Slottsbalen i Mnisek. Håret sätter jag upp i en "vattenfall-fläta" med silverspännen i, denna frisyr var högsta mode på 1800 talet.

  

Och slutligen..... Försiktigt öppnar jag  sammetsasken, där ligger det vackra silverhalsbandet som jag har fått i julklapp. I kväll är det första gång jag bär det - och sen skall jag aldrig någonsin ta av det. 
Designen bygger på en liggande tecken 8 som är en matematisk symbol för oändlighet. Överst på vänstra bågen sitter det två stora kuddslipade solgula citriner, november månadens sten. På botten av högerbågen är det två sammanflätade hjärtan. 

Halsbandet är en symbol för evig och villkorslös kärlek.  

Hand i hand går vi till restaurangvagnen. 

En middag på Orientexpressen består av en fyrarätters meny med franska specialiteter tillagade av Michelin kockar. Till varje rätt serveras ett noga utvalt vin som passar perfekt till smakerna. 

Det finns i allt fyra restaurangvagnar och i alla vagnar är borden dukade med porslin, silverbestick och kristallglas. Personalen är klädd i vita skjortor, svarta västar och röda slipsar. De fyra restaurantvagnar är:

L`Oriental - denna är inspirerad av den orientaliska konsten och arkitekturen med svart lackerat trä, elfenbensinlägg och gyllenen dekorationer. Den har en exotisk och elegant känsla och serverar franska och medelhavsrätter.

Etoile du Nord - denna är designad av René Lalique, en berömd fransk glaskonstnär. Den har vackra glaspaneler med motiv av nakna kvinnor, blommor och stjärnor. Den har en ljus och luftig atmosfär och serverar nordiska och kontinentala rätter.

Côte d`Azur - denna är inspirerad av den franska riviera ned blå och vita färger, speglar och kristallkronor. Den har en fräsch och romantisk känsla och serverar medelhavs- och fiskrätter.

Pullman - denna är inspirerad av den amerikanska Pullman-tåget med röda och guldiga färger, plyschsäten och mahognybord. Den har en klassisk och sofistikerad känsla och serverar internationella och moderna rätter.

Denna gången väljer vi Côte d`Azur restaurangen, jag beskriver för John allt jag ser och läser sen högt av menukortet. Sen serveras middagen:

- Förrätt: Foie gras med fikon kompott och briochebröd. Serveras med ett glas champagne.

- Soppa: Krämig hummersoppa med saffran och grädde. Serveras med ett glas vitt vin.

- Huvudrätt: Entrecote med rosmarin, potatisgratäng och haricots verts. Serveras med ett glas rött vin.

- Dessert: Chokladfondant med vaniljglass och hallonsås. Serveras med ett glas dessertvin.

Maten är verkligen en kulinarisk upplevelse och utan tvekan - det franska köket är bara bäst.

John tycker helst om att sitta bredvid mig istället för tvärsöver. När vi har ätit klart lägger han armen om mig och under sjalen stryker han lätt med tummen över min nacke och nakna rygg. Vi är trots allt i "civilisationen" och då måste vi lixom uppföra oss. Han tar min hand, för den till läpparna och kysser min handflata för sen att lägga den mot sitt lår. Långsamt drar han den uppför låret tills mina fingrar känner hans hårda stånd. Bordsduken är tack & lov tillräckligt lång för att skymma våra okynniga aktiviteter och han håller sin hand över min för att ingen skall komma på oss. Jag fnissar och frågar viskande om det inte är så att byxorna börjar bli några nummer för tighta? Han pussar mig i håret samtidigt som han viskar

”Vänta du bara, ditt lilla plågoris tills vi är tillbaka i kupeén!” 

När vi har ätit klart föreslår Jean-Luc att vi kan ta en liten sängfösare i barvagnen, där kan vi njuta av en drink och lyssna på pianomusik. Barvagnen är en av de mest eleganta och sofistikerade delarna av det här legendariska tåget och har inspirerat författare som Agatha Christie och Ian Fleming. Inredningen är i art déco-stil med machognypaneler, blankpolerad mässing, kristallkronor och fönster med färgat glas. 

Pianisten spelar musik som passar till de olika destinationerna som tåget passerar. Till exempel spelar han fransk musik när tåget lämnar Paris, tysk musik när tåget passerar München, österrikisk musik när tåget anländer till Wien, och så vidare. 

Jag beställer en tomatjuice med citron och John väljer fransk päroncider. Medan vi sitter och njuter av drinken och lyssnar till vacker pianomusik beskriver jag allt jag ser, damernas vackra klänningar och frisyrer och herrarnas kostymer och smokingar. Atmosfären är helt ljuvlig och klädkoden gör att det känns som att bli förflyttat till förra århundrade. 

Nu börjar vi bli ganska trötta och det är dags att gå tillbaka till kupéen. Jean-Luc har gjort i ordning för natten, sängen är bäddad och på bordet står det en vinkylare med en flaska Prosecco och två kristallglas.

Långsamt börjar vi klä av oss. Hänger Johns kostymjacka i garderoben och hjälper honom med manschettknapparna. Ljudet av hans bältspänne har ett speciellt klickljud och det får mig alltid att rysa av förväntad upphetsning. Tittar på honom - han är så snygg, min stiliga, vackra kavaljer. Och jag älskar honom - och åtrår honom så mycket..... 

Går ut på badrummet och plockar ut alla silverspännen, sen får han "ta över". Han älskar när jag sitter naken på sängen mellan hans ben. Först löser han upp flätan och sen borstar han ut hårsvallen. 
Sen kryper vi under täcket och blir liggande på sidan. Långsamt smeker han min rygg och hår, låter fingrarna rita ett mönster runt och över mina bröst, runt munnen och pussar mig i nacken helt tills jag slumrar in. Då håller han mig tätt intill med handen mellan mina ben och den andra handen kupad runt bröstet så som han brukar göra.

***********************

Orientexpressens rytmiska ljud mot rälsen känns som tågets egna hjärtslag. Det är morgon och jag håller sakta på att vakna. Försiktigt för att inte väcka min älskling som fortfarande susar sött smyger jag ut på badrummet, borstar tänderna och ger också hårsvallen en omgång med specialborsten. Sen går jag tillbaka till sängen och fnissar lite för mig själv - skönt att en säng inte kan skvallra, vilka noveller den skulle kunna skriva.....jösses.

Försiktigt viker jag täcket till sidan och njuter av synet. Det här tröttnar jag aldrig på. Johns snygga, vältränade, nakna kropp med ett praktfullt morgonstånd. Det får alltid mina lustsinnen att vakna, denna pirrande, underbara känslan i underlivet som bara växer sig starkare och starkare och jag känner med fingrarna hur det börjar att rinna till mellan mina ben. 

Med riktigt våta fingrar smörjer jag hans överläpp, det borde göra susen. Snabbt som ögat binder jag upp hans ljuva guldfenor - fnissar för mig själv = "hämnden" är söt och serveras bäst uppbunden..... Nu kan "tortyren" börja. Nu vaknar John och stönar till då han börjar ana ljuvligheter. 

”God morgon min älskling, grattis på 2-års dagen, är det någon som har beställt väckning” säger jag och pussar honom på näsan.

Sängen gungar till när jag gränslar honom med hans kuk precis under musslan. Mina händer smeker hans axlar och knådar mjukt hans spända muskler. Flyttar händerna successivt neråt, fingrarna skrapar med naglarna över revbenen samtidigt som jag slickar lätt på hans känsliga bröstvårtor. Njuter gränslöst av att känna hur han styvnar till ännu mer och hur det rycker i kuken. 

Såklart är jag inte helt opåverkad och börjar bli riktigt våt. Så jag sätter mig upp samtidigt som jag stöttar mig på låren, särar på blygdläpparna och börjar surfa hans kuk medan jag fortfarande masserar hans bröstvårtor med handflatan. Att surfa kuken så här stimulerar min klitoris - och jag kommer med ett skrik.

Med uppbundna guldfenor är stackarn totalt maktlös men jag har fler överraskningar "på lager". Nu lossnar jag hans armar och när hans händer glider längs min stjärt flämtar han när han hittar pluggen som jag satte in tidigare inne på badrummet. Denna är ett nummer större än den jag brukar använda. Försiktigt drar han ut den och viskar - frågar om jag vill..... Jag suckar bara lyckligt och säger - ”såklart jag vill, det är ju så länge sen.”

Nu smeker han min analöppning med sitt ollon och sen styr han kuken mot öppningen. Viskar att han gärna vill jag rider honom omvänd cowgirl för då kan han smeka min rumpa, rygg och hår, sära skinkorna och känna med fingrarna hur kuken glider ut och in.

Han känner tydligt att den nya pluggen har gjort mig mer öppen och nu stönar han och flämtar och säger att han är så näääääära.... då sätter jag upp tempo samtidigt som jag runkar honom med ringmuskeln. Och något av det skönaste jag vet är när han släpper alla spärrar, trycker sig hårt in i mig och vrålar ut sin lust.

Sen håller han i mig när han hjälper mig att vika benen rätt så att jag kan lägga mig bakåt ovanpå honom kind mot kind. Han älskar när jag ligger med huvudet på hans axel så att hans händer kan smeka över brösten, magen och skötet, fascinerat känna med fingrarna hur kuken är djupt i mitt inre, hur stjärten är uttöjd och sluter sig hårt runt...

Mitt hår ligger som en solfjäder över hans ansikte och jag vet så väl hur mycket han njuter av doften. Sen gör han som han brukar, doppar sina fingrar i kärleksmusslan och stoppar dem i munnen. Han är det underbaraste jag vet - och jag älskar honom så vansinnigt mycket....

**************************
Efter att ha slumrat till är det dags att stiga upp. Frukosten på Orientexpressen är en upplevelse. Vi kan äta antingen i vår kupé eller i en av de fyra restaurangvagnarna. Efter att funderat lite fram och tillbaka väljer vi att äta i Etoile du Nord restaurangen.

Det finns olika alternativ: en kontinental frukost med färsk frukt, yoghurt, bakverk och juice eller varm frukost med ägg, bacon, korv och rostat bröd. Jag fnissar och säger att det här vilda sexlivet kräver rejäl näring och att honungsproduktionen måste till varje pris säkerställas. John menar på att jag är en totalt hopplös njutningskorpion och då väljer vi den varma frukosten.

När vi har ätit klart frågar John vad det nästa blir och då berättar jag att om ett par timmar blir tåget stående i Zürich i ca 3 timmar och då tänkte jag att vi kunde göra en utflykt till Swarovskis magiska värld. 

Företaget har skapat en unik utställning där man kan uppleva kristallernas skönhet, kreativitet och innovation på ett spektakulärt sätt. Swarovski Kristallwelten består av flera underjordiska kammare som har designats och formgivits av olika konstnärer och innehåller fantastiska installationer av kristaller, ljus, ljud och rörelse. 

Taxin stannar utanför den imponerande ingången.. Och visst - namnet ger stället fullständigt rättvisa, man ganska enkelt tappar andan.

Vi får en personlig guide som berättar:

”Swarovski företaget grundades av Daniel Swarovski 1895. I oktober 2014 påbörjades renoveringen och utbyggnaden av till en kostnad av cirka 34 miljoner euro och attraktionens totala yta utökades från 3,5 hektar till 7,5 hektar. Nya funktioner som lades till i trädgården under den här expansionen inkluderar "Crystal Cloud" som består av 800 000 kristaller, ett lektorn och restaurangen Daniels Kristallwelten.”

Guiden leder oss genom en pyramidformad port. Innanför kristallportarna finns  Chambers of Wonder utställningslokaler baserade på konceptet om de historiska konstkamrarna och kuriosa som gynnades av aristokratiska familjer på 1500-talet.

Hand i hand går vi runt på utställningen och jag berättar/beskriver för John allt jag ser. Och när guiden uppmärksammar Johns vita käpp får han lov att med händerna och fingrarna se och känna på alla skulpturerna och kristalldekorationerna. 

Efter utflykten äter vi middag och denna gången väljer vi  Etoile du Nord. Denna restaurangvagn är designad av René Lalique, en berömd fransk glaskonstnär. Den har vackra glaspaneler med motiv av nakna kvinnor, blommor och stjärnor. Den har en ljus och luftig atmosfär och här serveras det nordiska och kontinentala rätter.

Som förrätt serveras vi räkor i vitlökssmör med baguette

Huvudrätt:
John väljer oxfilé med potatisgratäng, haricots verts och rödvinssås medan jag är sugen på lax med sparris, hollandaisesås och skivad potatis

Efterrätt:
Jag väljer crème brûlée med färska bär och John ostbricka med brie, camembert, roquefort och kex

Mätta och belåtna går vi till barvagnen för att dricka ett glas champagne och lyssna till pianomusik. Det är ljuv stämning, John håller om mig och såklart smyger han handen in under den stora angora sjalen.

”Denna resan är helt otrolig, den är magisk,” säger han. Och jag svarar:

”Jag har ju lovat dig en upplevelse och som du säkert nu efter 2 år har erfarit brukar jag alltid hålla ord. Och nu har vi bara kommit halvvägs, det finns mycket mer att uppleva. Vänta du bara.”

Ett par timmar senare stannar tåget i Innsbruck men där blir det stående bara 1,5 timme. Så en längre utflykt kan vi tyvärr inte göra men tiden räcker bra till en kort promenad. Men jag har planerat en liten överraskning. Vår lilla utflykt blir helt,underbar.

Hand i hand går vi ner mot centrum och jag berättar att vi skall på en bokstavligen söt utflykt. Avståndet från järnvägsstationen till Xocolat butiken som vi skall besöka är cirka 15 minuters promenad och jag har lagt vägbeskrivningen i min mobil. Butiken ligger i det historiska Helblinghaus, ett hus med en vacker fasad i rokoko-stil.  

Inuti butiken finns en elegant och mysig atmosfär med ljusa färger och trädetaljer. Vi skall provsmaka ett brett utbud av handgjorda praliner, chokladkakor och många andra kakaospecialiteter. 

Det är näst intill omöjligt att välja några favoriter, det finns så många smaker vi inte visste fanns. Men när föreståndaren bjuder på Amoriner (det är kärlekspraliner som också sägs vara en sorts afrodisiaka = hallon med överdrag av den underbaraste mjölkchoklad) - då är valet självklart. 

Tittar på klockan och samtidigt plingar det i mobilen. Det är Jean-Luc som påminner om att vi måste tillbaka.

Hand i hand går vi tillbaka till tåget. Nu väntar en underbar middag och sen ca 6 timmar senare anländer vi till Venedig där slutdestinationen är Santa Lucia järnvägsstation.

Efter att ha ätit en lätt brunch och sen byt om till våra reskläder anländer tåget till slutdestinationen. Därifrån tar vi vattenbussen till hotellet. En hel stad där "vägarna" är vatten istället för asfalt, betong och grus är milt sagt ett otrolig syn. Jag beskriver allt jag ser och är också flitig med mobilen. Det blir en överraskning till John när vi har kommit tillbaka till Drolginia. Jag har gjort ett fotoalbum till honom och med sin fantastiska app kan han "se", bläddra i bilderna och genuppleva resan.

Venedig var mycket viktig under medeltiden. Hamnen hade ett fördelaktigt läge  då den låg i hjärtat av en lagun vid den nordöstra änden av Adriatiska havet. Handelsvägarna var beroende av havet och Venedig hade enkel tillgång till Nordafrika, Mellanöstern, Svarta havet och resten av Europa. På 1200-talet var Venedig en av de mest välmående städerna i Europa.

Jag har bokat rum på Ca’ Maria Adele, ett lyxigt och romantiskt hotell som ligger i Dorsoduro, ett lugnt och konstnärligt område. Hotellet har 12 rum som alla är inredda med olika teman:  Orienten, Afrika, Doge och Barock. Varje rum har en unik stil och atmosfär med mörkt trä, plyschtyger, Murano-lampor och vackra detaljer.  

Hotellet erbjuder också en gratis frukostbuffé, en takterrass med utsikt över Basilica di Santa Maria della Salute, och en spa-avdelning med massage och behandlingar. Hotellet har fått utmärkta recensioner från tidigare gäster, som har berömt dess service, renlighet, läge och design. Personalen talar italienska, engelska, spanska, tyska och arabiska.

Sviten består av ett vardagsrum och ett sovrum, inredningen är precis som bilderna i broschyren visade och utsikten är bara hisnande. Vardagsrummet är ljust och med stora fönster som fångar solnedgången. 

Tittar på klockan, den närmar sig 19:30 och vi börjar bli hungriga. Middagsbuffé serveras på kvällen, oftast mellan kl.18 och 22. och kan innehålla olika teman, som asiatiskt, italienskt, mexikanskt, skandinaviskt, grillat, ost och chark, dessert och drycker. Jag frågar John vad han är sugen på.

Tittar på menyn och jösses, här är det verkligen mycket att välja på och jag läser högt:

Paj med ricotta, spenat, soltorkade tomater, oliver, parmesan och andra ostar, serveras varma eller kalla.

Mustig och smakrik gryta med kött som lamm, kalv eller kyckling och grönsaker som tomat, lök, vitlök, morot, selleri och örter. De serveras med ris, pasta, polenta eller bröd.

Sen finns det potatisrätter, dessa kan vara gratinerade, stekta, kokta eller bakade. De kan smaksättas med ost, grädde, örter, vitlök, bacon eller tryffel. De kan serveras som tillbehör eller som huvudrätt.

Desserter: några klassiska exempel är tiramisù, pannacotta, gelato, cannoli, biscotti, amaretti eller crostata. De kan serveras med kaffe, te, likör eller vin.

John väljer en kycklinggryta med ris och jag en paj med parmesan, oliver, soltorkade tomater och gratinerat potatis. Till dessert tar vi crostata, biscotti och te. Bäst att inte dricka kaffe innan läggdags.

Mätta och belåtna - italiensk mat er verkligen jättegott sätter vi oss i soffan och dricker te.

”Vilket underbart sätt att fira vår 2års dag”, säger John. ”På något sätt känns det helt ofattbart att det har gått hela 2 år sen vi blev tillsammans. Men vad sägs - skulle vi ta vår heliga kvällsrutin, borsta tänderna, längtar efter att borsta ut ditt långa hår och sen testa hur bekväm den där stora sängen är.”

Mitt hår är något som ingen annan någonsin har fått röra. Det är nu blivit så långt att det täcker rumpklyftan. Och jag njuter när John först löser upp flätan och sen omsorgsfullt borstar ut den.

Det är så skönt och jag kan inte låta bli att vicka lite okynnigt på rumpan där jag sitter på sängkanten naken mellan hans ben. Jag älskar känna hur han hårdnar. Då lutar sig bakåt och drar mig över sig och med händerna på mina höfter styr han sig in i mig. Biter mig i örat och viskar att han vill känna och höra mig komma, att jag också skall känna och höra honom komma.... och jag stönar högt när jag sjunker ner över honom. Då tränger han djupt in i mig gång på gång - och det förtrollade ljudet av våra kön spär på min lust. Och efter att jag har kommit flera gånger flämtar han ut sin lust och fyller mig med sin spermahonung. 

*************************

Jag håller så smått på att vakna, men även efter 2 år är jag fortfarande så rädd att vakna och sen upptäcka att John är borta och att allt var bara en ljuvlig dröm. Fast snart blir jag överbevisad om motsatsen, han är i högsta grad verklig.

Att bli väckt av John medan jag låtsas fortfarande sova är något av det ljuvligaste jag vet. Först så kryper han ner under täcket och under sin väg kysser han min mjuka, sömnvarma hud på väg ner mot sitt mål. Fast först hela vägen ner till fötterna och sen upp längs mina ben. Då eggas han av den allt tydligare doften från den han kallar hans paradismussla....

Hans känsliga fingrar smeker mitt inre, två fingrar cirklar över den lilla skrovliga G-punkten precis bakom blygdbenet samtidigt som hans läppar suger in "musselpärlan" och hans tunga virvlar.

Det är ju fullständigt omöjligt att ligga still, mina höfter rör sig och mina ben spänns och slappnar av om vartannat och utanför täcket hör han mina andetag som blir allt djupare, snabbare och längre.... och här stannar han tills jag kommer mot hans mun. Han suger mjukare, virvlar långsammare och långsammare med tungan genom mina långa efterdyningar. Känner mina händer och hur jag vill ha honom uppåt och över mig.

Hans varma, våta mun möter min samtidig som hans ollon hittar av sig själv min våta, hungriga öppning. Snart flödar hans spermahonung djupast inne i mitt inre. Det kladdiga ljudet av våra kön och heta ljudet av våra andetag bidrar till vår njutning och han viskar mitt namn genom hela sin orgasm.

Sen ligger han kvar med kuken djupt inne i mig, han vet att just det där älskar jag så mycket. 

***********************

Efter att ha älskat och slumrat till är det dags att gå upp och äta frukost som serveras mellan kl. 08.00 och 10.30. Frukosten på Ca’ Maria Adele hotell i Venedig är en  underbar och romantisk upplevelse. Vi kan välja mellan en kontinental eller amerikansk frukost och vi skall äta den på takterrassen med panoramautsikt över basilikan Santa Maria della Salute och Canal Grande. Det finns också olika sorters bröd, bakverk, ost, skinka, sylt, frukt, juice, kaffe och te. 

”Och vad skall vi göra idag,” frågar John.

”Visst skall vi hitta på något spännande. Du som älskar vatten och båtar. Jag har bokat en romantisk dejt, en gondoltur med musik och sång genom några av stadens mest berömda och pittoreska kanaler som Canal Grande, Rio di San Polo och Rio di Santa Maria Formosa. Från gondolen syns också några av de mest imponerande byggnaderna och broarna, som Rialtobron, Ca’ d’Oro och Palazzo Ducale och jag skall vara flitig med att fotografera de bästa vyerna till ditt album.

Kommer du ihåg Amorinpraliner vi köpte i Innsbruck? Dessa vill vi nu njuta av ombord och också dricka  Prosecco bubbel.”

Att uppleva en stad som är byggd på pålar och där vägarna är vatten - det hörs ju som en science-fiction. Vår gondoljär är också en utmärkt guide och berättar om stadens historia och om byggnader som vi passerar. 

Efter ca en timmes tur är vi tillbaka på hotellet. Efter en brunch på hotellets takterras där vi kunde välja mellan olika rätter, som färsk frukt, bakverk, omelett, pannkakor, ost, skinka och lax och också smaka på lokala specialiteter, som baccalà mantecato (saltad torsk med olivolja och persilja) och fritole (små friterade degbollar med russin och pinjenötter) är klockan snart 16:00. 

Dags att checka ut och bege sig ner till vattenbussen som tar oss till Santa Lucia järnvägsstation. Där går vi ombord på Orientexpressen.

”Ser du fram till en repris, fast baklänges” frågar jag John. 

”Mmmm.... åh ja!  Det skall bli underbart. Tillbakaresan ger också lixom en viss "hemma-känslan" eftersom vi skall åka i precis samma vagn och kupé som vi hade innan.”

*********************

Kärlek - det är bara ett ord. Tills man hittar någon som ger det mening.......